CBAM (koldioxidtull vid gränsen): vem berörs egentligen

CBAM berör inte de flesta produkter som våra kunder importerar. Den europeiska gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (på franska MACF, på engelska CBAM) omfattar sex materialkategorier: cement, järn och stål, aluminium, gödningsmedel, väte och elektricitet. Om ni importerar möbler, textil eller färdig elektronik berörs ni inte direkt. Om ni importerar råstål eller råaluminium eller halvfabrikat, profiler, plåt, rör, vissa metalldelar, då gäller det er: sedan den 1 januari 2026 tillämpas det definitiva systemet.

Det som har förändrats sedan den 1 januari 2026 är själva skyldighetens natur. Från oktober 2023 till december 2025 var CBAM enbart en deklaration: importören rapporterade sina varors utsläpp, utan att betala något. Denna övergångsfas är avslutad. Det definitiva systemet lägger från och med 2026 en ekonomisk börda på de utsläpp som är inbäddade i de omfattade varorna. Systemets grundtanke: att jämställa koldioxidkostnaden för importerat stål med kostnaden för stål producerat inom unionen, för att förhindra att utsläppen helt enkelt flyttas utanför gränserna.

En förenkling som antogs hösten 2025, ”Omnibus-paketet”, i kraft sedan den 20 oktober 2025, har dock lyft den stora majoriteten av småimportörer utanför tillämpningsområdet. Ett enda massgränsvärde undantar numera alla som importerar 50 nettoton eller mindre CBAM-varor per år, sammanräknat under året. EU-kommissionen uppskattar att detta tröskelvärde undantar cirka 90 % av importörerna samtidigt som det fortfarande täcker nästan 99 % av de berörda utsläppen, eftersom huvuddelen av tonnaget är koncentrerat hos ett fåtal stora aktörer. Väte och elektricitet omfattas inte av detta undantag.

Över 50 ton per år måste importören, eller dennes indirekta tullombud, ansöka om status som godkänd CBAM-deklarant. Det är ett administrativt förfarande som ska inledas i förväg hos den behöriga nationella myndigheten, och inte en formalitet i sista minuten: utan denna status går det inte längre att tullklarera berörda varor. Deklaranten deklarerar sedan årligen de inbäddade utsläppen och lämnar in motsvarande certifikat.

Betalningskalendern har däremot skjutits upp. Försäljningen av CBAM-certifikat, som ursprungligen var planerad till januari 2026, börjar först den 1 februari 2027. Den första årliga deklarationen förväntas den 30 september 2027, avseende 2026 års import: år 2026 är alltså det år då utsläppen räknas, men fakturan regleras 2027. Priset på certifikaten för 2026 speglar det kvartalsvisa genomsnittet av auktionerna för utsläppsrätter på den europeiska koldioxidmarknaden (EU ETS), uttryckt i euro per ton CO2.

Den verkliga fällan är inte tröskelvärdet, det är tullklassificeringen. Det är produktens HS-kod som avgör om den omfattas av CBAM eller inte: en halvfabrikatdel i aluminium kan omfattas, den färdiga produkten som innehåller den, inte. En fel vald kod, och man deklarerar felaktigt, eller missar en verklig skyldighet. Det är exakt det område där ett nomenklaturfel blir dyrt, precis som för tullavgifter och moms: rätt kod bestäms innan beställningen läggs, inte när containern anländer.

Vår roll är att flagga tidigt. Redan vid sourcingen identifierar vi om en produkt tillhör de sex omfattade materialkategorierna, vi hjälper till att uppskatta den årliga tonnagen mot tröskelvärdet på 50 ton, och vi samordnar med er speditör och er tulldeklarant. Låt oss vara ärliga om våra begränsningar: vi är inte en byrå för koldioxidredovisning, och utsläppsuppgifterna kommer från tillverkaren och valideras hos den godkända deklaranten. Men att veta, redan när man väljer leverantör, att en del kommer att utlösa en CBAM-skyldighet, det förändrar en beräkning av landad kostnad, och det är precis det vi granskar åt er.