EXW, FOB, DDP: vem betalar vad, och hur långt
Incoterm avgör var leverantörens ansvar slutar och var ert börjar. Att välja den slumpmässigt innebär att oväntade hamnavgifter dyker upp.
En Incoterm (International Commercial Term, publicerad av Internationella handelskammaren) besvarar tre frågor i en förkortning: hur långt säljaren transporterar varan, vid vilken tidpunkt risken övergår till er, och vem som betalar varje länk i kedjan. Det är ingen juridisk detalj: det är linjen som skiljer ett ”fabrikspris” från en verklig kostnad till ert lager. Två offerter med samma belopp kan dölja skillnader på flera procent när Incoterm väl räknas in.
Vid EXW (fritt fabrik) står ni för allt så snart varan lämnar verkstaden: lastning, inrikestransport i Kina, exporttull, sjöfrakt, försäkring, import. Det är det lägsta priset som visas, och det mest missvisande om ni inte har resurser på plats. Värre än så: vid EXW har leverantören ingen skyldighet att hantera den kinesiska exporttullen, en punkt som ofta ställer till problem i praktiken.
Vid FOB (fritt ombord) tar leverantören varan, exporttullklarerad, fram till den kinesiska hamnen och lastar den ombord på fartyget. Ni tar över ansvaret för sjöfrakt, försäkring och import. Det är den vanligaste lösningen mellan Kina och Europa, och ofta den mest hälsosamma för att jämföra offerter: säljarens ansvarsområde slutar vid en exakt och identisk punkt oavsett fabrik.
Mellan de två finns CFR och CIF, där leverantören betalar sjöfrakten (och, vid CIF, en minimiförsäkring) fram till destinationshamnen. Det är bekvämt på papperet, men ni ärver en speditör ni inte har valt och destinationsavgifter som ibland är uppblåsta. Vi föredrar generellt att ta över ansvaret redan i den kinesiska hamnen (FOB) och själva styra frakten.
Vid DDP (levererat förtullat) levereras varan till er, allt inkluderat: frakt, tull, avgifter och moms betalade av säljaren. Mycket bekvämt, men hela den logistiska marginalen försvinner i ett enda ogenomskinligt pris. DDP är bara meningsfullt med en pålitlig mellanhand som specificerar vad priset innehåller, annars öppnas dörren för dolda marginaler.
En punkt som många köpare blandar ihop: Incoterm överför risk lika mycket som kostnader. Vid FOB är det ni som bär risken för förlust eller skada till sjöss så snart varan är ombord, vilket gör en transportförsäkring värdefull, den kostar lite i förhållande till en containers värde. Att välja Incoterm handlar därför också om att bestämma från vilken tidpunkt man försäkrar sig.
Konkret fastställer vi Incoterm tillsammans med er utifrån er logistikkompetens och volym. En förstagångsimportör tjänar ofta på att börja med ett kontrollerat DDP, för att sedan övergå till FOB när ni är varma i kläderna och vill ta tillbaka den logistiska marginalen. Det viktiga är att varje kostnadspost namnges tydligt, vilket är precis vad vår kalkylator för landad kostnad tydliggör.
Vår reflex: FOB för att jämföra, DDP när ni inte vill röra något. Aldrig EXW utan att veta vem som sköter exporttullen. Och alltid transportförsäkring från riskövergången.